Hur fakturafabriker hotar finansiell stabilitet
Ekobrottsmyndigheten har nyligen genomfört omfattande tillslag mot en så kallad fakturafabrik i södra och västra Sverige, där personer misstänks för grova brott som penningtvätt och bedrägeri. En fakturafabrik skapar och säljer osanna fakturor för att vilseleda finansinstitut, vilket skapar illegala intäkter och skadar det finansiella systemet. Fakturafabrikerna präglas ofta av att de är välorganiserade, består av många olika personer som samarbetar, det kan handla om målvakter, utförare, mottagare av pengarna, rådgivare med mera.
Belåning av osanna fakturor
Belåning av osanna fakturor innebär att ett företag använder falska dokument för att få finansiering, ofta genom att belåna fakturorna hos banker eller finansbolag. Fakturan är normalt sett helt påhittad, men kan även vara grovt överdriven mellan två bolag som ägnar sig åt samma bedrägeri. Detta kan leda till betydande ekonomiska förluster för de institutioner som beviljar lån baserat på falska uppgifter.
Vanligt brottsupplägg
Ett typiskt brottsupplägg kan se ut så här:
Skapande av falska fakturor: Fakturafabriken genererar osanna fakturor för varor eller tjänster som aldrig levererats. Det finns normalt inga begränsningar i geografi eller upplägg för typ av varor utan kan avse såväl simulerade tjänster eller varor. Fakturorna kan både avse påhittade digitala varor eller fysiska.
Försäljning till andra företag: Fakturorna kan säljas till andra företag, som kanske inte kontrollerar deras legitimitet tillräckligt noggrant. Då en faktura innebär en fordran så har den ett värde i sig och allt sälja fakturor är i sig inget märkligt utan sker legitimt mellan företag varje dag.
Belåning av fakturor: Företagen kan använda fakturorna för att få lån eller kredit, vilket leder till att olika finansinstitut riskerar betala ut pengar baserat på falska uppgifter.
Pengar i olika kanaler: De lånade pengarna flyttas snabbt genom olika konton och företag för att dölja deras ursprung. Företaget som sålde fakturan läggs ofta ner och det och det är svårt eller omöjligt för de finansiella institut som lånat ut pengar att återfå skulden.
Påverkan för finansiella företag som är i riskzonen att drabbas
De finansiella företag som ligger i riskzonen för att drabbas måste nu intensifiera sina insatser för att motverka dessa bedrägerier. Här är några viktiga aspekter:
Identifiering av fakturafabriker: Utveckla metoder för att identifiera misstänkta fakturor och verksamheter. Man kan med fördel söka upp tidigare domar i rättsdatabaser för att förstå hur olika upplägg ser ut. Det finns även inget som hindrar att utöka kontrollen utanför de krav som ställs i penningtvättsreglerna, att proaktivt söka mer information om företag samt dess företrädare kan vara en sådan åtgärd.
Övervakning av transaktioner: Implementera system för att övervaka och analysera transaktionsmönster. Detta bör förstås finnas på plats men man bör arbeta vidare för att kunna identifiera
Kundkännedom (KYC): Stärka KYC-processer genom att samla in mer information om kunder. Återigen, lagen berättar vad det minsta som ska göras består av. Men det finns inget som hindrar att man undersöker företagskunders företrädare och historik mer i de offentliga register som finns i Sverige.
Rapportering av misstänkt verksamhet: Tydliga riktlinjer för rapportering av misstänkt aktivitet.
Utbildning av personal: Regelbundet utbilda anställda i att känna igen bedrägerier och kopplingen mellan bedrägerier och penningtvätt. Ofta har ämnena i Sverige behandlats som olika typer av brott men de hänger i stort sett alltid samman, i alla fall där bedrägeriet är själva huvudbrottet, då det följs av ett penningtvättbrott.
Samarbete med myndigheter: Stärka samarbetet för att dela information om hot och brott. Delta i seminarier och de kommunikationskanaler som finns, hos både Ekobrottsmyndigheten, Finanspolisen och Finansinspektionen. Men även hos internationella organ som Financial Action Task Force och liknande, ofta finns det mycket information och öppna artiklar från konsultföretag som rådger kring åtgärder mot penningtvätt.
Genom att implementera dessa åtgärder kan finansiella företag bättre skydda sig mot de allvarliga konsekvenserna av fakturafabriker och uppfylla sina skyldigheter under penningtvättsregelverket. För mer information, besök Ekobrottsmyndighetens hemsida.
Läs också:
Få konkreta tips på hur du kan implementera en effektiv AML/CFT-strategi i din verksamhet.
Finansinspektionens krav inom penningtvätt och finansiering av terrorism (AML/CFT) uppdateras kontinuerligt och med rätt strategi ser du till att skydda verksamheten.